Ringtrasten - En svartvit favorit
Ringtrasten är en vacker fågel som kan återfinnas i berg- och hedlandskap i Europa och Asien. Med sin distinkta svartvita fjäderdräkt och melodiska sång är ringtrasten en favorit bland fågelskådare och naturälskare.
Ringtrasten är en vacker fågel som kan återfinnas i berg- och hedlandskap i Europa och Asien. Med sin distinkta svartvita fjäderdräkt och melodiska sång är ringtrasten en favorit bland fågelskådare och naturälskare.
Fiskgjusen (Pandion haliaetus) har förmågan att ryttla (stå stilla i luften) när den jagar. Fiskgjusen har också flera anpassningar till sitt speciella levnadsätt. T ex kan yttertårna vändas bakåt och näsborrarna stängas.
Lappugglan (Strix nebulosa) är en av världens största ugglor. Latinets Nebulosa betyder ungefär grumlig eller molnig och syftar säkert på dess aningen speciella uppsyn med stora grå koncentriska ringar runt ögonen.
Pungmesen (Remiz pendulinus) har fått sitt namn tack vare det speciella boet som den bygger och den förs också till en egen familj tack vare sin avvikande och spännande häckningsbiologi.
Kungsörnen (Aquila chrysaetos) kan utnyttja termikvindar och kretsar emellanåt på hög höjd när den spanar efter byten. Den häckar vanligen i vidsträckta, höglänta skogslandskap och bergstrakter men förekommer även i mindre skogar i anslutning till kustland eller odlingsbygd.
Den mindre hackspetten (Dendrocopos minor/Dryobates minor) är Europas minsta hackspett. Den har speciella biotopkrav vilket gör att dess förekomst kan fungera som en indikator på värdefulla naturområden.
Strömstaren (Cinclus cinclus) är på många sätt en fascinerande fågel och den enda tätting i Europa som både kan dyka och simma under vattnet. Strömstarens blod kan binda mer syre än andra tättingars, vilket gör att den kan vara under vattnet i upp till tio sekunder.
Törnskatan trivs bäst i det öppna landskapets buskmarker. Beståndet har minskat under de senaste årtiondena pga markanta biotopförluster vid den norra gränsen för artens utbredning.
Artikeln skrevs ursprungligen 1996 och publicerades på en helsida i Dagens Politik samma år. I dagarna rapporterar FN och IPCC att läget för klimatet är mer allvarligt än man tidigare trott vilket dessvärre gör att artikeln bara känns mer aktuell idag än någonsin tidigare. Drygt 20 år har gått sedan artikeln skrevs och fortfarande görs inte tillräckligt för att komma tillrätta med de globala miljöproblemen.
Could data science help you in your birding efforts? Perhaps, otherwise just check out the graphs to confirm what you already knew. So let's dive into crunching the data from a birders perspective.